(B)logg

onsdag 31 juli 2013

Sør-Frons kirke

Sør-Fron kirke (i folkelig tale også kalt Gudbrandsdalsdomen) i Sør-Fron i Gudbrandsdalen er oppført i perioden 1786-1792. Kirken ble bygget som hovedkirke i Fron prestegjeld, men var fra 1864 kirke i Sør-Fron prestegjeld i Hamar bispedømme. Kirken er den eneste sognekirken i prestegjeldet, men i tillegg finnes det en fjellkirke i Espedalen. Kirken rommer 750 personer. Brøgger omtaler den som «århundrets store byggverk» i Gudbrandsdalen.

tisdag 30 juli 2013

Viewpoint Snøhetta

Dovregubbens Hall

Dovregubbens Hall (sv. Bergakungens sal)

Den gamla riksvägen gick intill Dovregubbens Hall via bron från 1825.

Viewpoint Snøhetta

Parkeringsplassen er avgrenset av stolperekker, inspirert av de gamle ledegjerdene som ble brukt for å fange villrein i høyfjellet for mer enn 800 år siden. Følg grusstien 1 500 meter opp til utsiktspunktet. På veien dit forteller en rekke med steinheller deg Dovrefjells historie gjennom de siste 10 000 år. Ved toppen kommer du til Viewpoint Snøhetta. Her er det utsikt til Dovrefjell-Sunndalsfjella nasjonalpark og det nedlagte Hjerkinn skytefelt.



Viewpoint Snøhetta er en utsiktspaviljong på Tverrfjellet i Dovre kommune. Bygget er tegnet av arkitektkontoret Snøhetta, og ble åpnet i 2011. Utsiktsbygget er oppført på oppdrag fra Norsk Villreinsenter Nord. Bygningen er oppført som en boks av stål, med en stor glassflate mot Snøhettamassivet i nord, og en organisk og bølgende form av massivt tre mot sør. Bygget er åpent og tilgjengelig i sommerhalvåret, og nås etter 1,5 km gange fra parkeringsplassen ved Tverrfjellet.
Bygget har vunnet flere internasjonale priser siden det ble oppført og ble kåret til «Årets bygning i verden» i 2011.

Kviltorps ställplats i Molde

Ställplatsen på Kviltorps camping med fin cykelväg (ca 3 km) till Molde centrum. Ett Molde i stark förvandling sedan mitt senaste besök för ca 15 år sedan. Borta är de i all hast byggda betongkasernerna från efter kriget. De byggdes efter att tyskarna helt ödelagt staden tilsammans med Åndalsnes och Kristiansund.

Molde

Molde er en by og en kommune i Romsdal i Møre og Romsdal. Kommunen grenser i vest til Aukra, i nord mot Fræna og Gjemnes og i øst mot Nesset. Sør for Langfjorden i øst ligger Rauma, sør for Moldefjorden er Vestnes, og vest for Julsundet er Midsund kommune.

Bombingen i april 1940.
Den 23. april 1940 ankom Håkon 7. og kronprins Olav Molde med dampskipet «Romsdal» fra Åfarnes, og utover dagen fulgte regjeringsmedlemmene og deler av sentraladministrasjonen og gullbeholdningen i biler fra Lesja. Dager tidligere hadde flere allierte styrker etablert seg i byen, og allerede 10. april var det blitt opprettet et sjøforsvarsavsnitt i byen. Fra 24. april og frem mot mai ble Molde, og også Åndalsnes, Kristiansund og en rekke mindre steder, utsatt for en massiv bombing fra tyske styrker. Motstanden er i ettertid blitt symbolisert gjennom torpedojageren «Sleipner», som bet godt fra seg. Kampene gikk imidlertid ikke så godt, og det ble bestemt at Sør-Norge skulle overgis. 29. april kom krysseren «Glasgow» til Molde for å eskortere kongefølget og regjeringen fra Molde. Etter en dramatisk lasting av personell og last, vanskeliggjort av branner i havneområdet – blant annet et kullager – som følge av tysk bombing, forlot «Glasgow» Molde klokken 01.10 30. april, etter å ha ligget til kai i tre timer. Bykjernen, det vil si stort sett den delen som ikke ble rammet av bybrannen 24 år tidligere, ble lagt fullstendig i ruiner som følge av den tyske bombingen, og i etterkrigstiden gjenreist med relativt store, men enkle, murgårder langs brede gater.

Men til tross for at det siste av 1800-tallets idyll gikk tapt, har denne uken også bidratt til å opprettholde Molde som turistby. Et bilde av Kong Haakon og kronprins Olav under Kongebjørka ved Glomstua i Molde gikk verden rundt og skapte oppmerksomhet rundt Norges situasjon som tysk okkupasjonsoffer. Kongebjørka er senere blitt en betydelig turistattraksjon.

måndag 29 juli 2013

Atlanterhavsveien

Atlanterhavsveien er en Nasjonal turistvei på Nordmøre i Møre og Romsdal. Opprinnelig var atlanterhavsveien et 8 274 meter langt veistykke på fylkesvei 64 mellom Vevang i Eide og Kårvåg i Averøy som avløste fergesambandet mellom Ørjavik og Tøvik i de to kommunene 7. juli 1989. Dette anlegget består blant annet av åtte broer på til sammen 891 meter og går over en hel del holmer og skjær. Veien kostet 122 millioner 1989-kroner og var delvis bompengefinansiert. Bommen ble fjernet i juni 1999.

Atlanterhavsveien er landets åttende best besøkte naturbaserte turistattraksjon (2004) med 283 500 besøkende. Veistrekningen er foreslått vernet i Nasjonal verneplan for veger, bruer og vegrelaterte kulturminner.

Atlanterhavsveien



Atlanterhavsveien

Atlanterhavsveien


söndag 14 juli 2013

Röttle by vid Vättern






iPad och iColorama

Röttle är en by strax söder om Gränna i Småland. Namnet Röttle kommer från Rytlofors, den rytande forsen, vilket är belagt från 1279. Byns karaktär kommer från de industrier som har utnyttjat Röttleåns vattenkraft. Flera kvarnar har funnits längs ån. Idag finns två stycken bevarade, Rasmus kvarn och Jerusalems kvarn. Rasmus kvarn byggdes på 1600-talet som en borr- och slipkvarn, men byggdes om i början av 1700-talet till en kvarn för att mala mjöl. Jerusalems kvarn är äldre och byggdes troligen under sen medeltid. I byn har även Smålands äldsta pappersbruk legat. Det började sin verksamhet vid mitten av 1600-talet. Här tillverkades papper till det tryckeri som Per Brahe d.y. anlade på Visingsö.

torsdag 4 juli 2013

Åmål




Åmål är en tätort i Dalsland och ligger vid Vänern. Åmål (Åmordh) fick sina stadsprivilegier den 1 april 1643 av drottning Kristinas förmyndarregering. Inget annat samhälle i Dalsland har förlänats stadsegenskaper.

Stadens anläggning är en direkt regeringsåtgärd för att stoppa landsköpshandeln och framför allt timmerhandeln på Norge. Men myndigheterna lyckades aldrig stävja smugglingen. För skogsägarna var gränshandeln viktig. 1901 brann stora delar av staden norr om Åmålsån, husen på andra sidan Åmålsån, Gamla Stan, vid Plantaget (stadens gamla torg), klarade sig dock.

 År 2002 tilldelades Åmål utmärkelsen Årets Stadskärna i Sverige. I den internationella tävlingen Livcom Awards 2005, som avgjordes i La Coruña i Spanien, kom Åmål på en andraplats och kunde då kalla sig själva för världens näst bästa småstad.

onsdag 3 juli 2013

Strömsholms slott




Strömsholms slott ligger i Strömsholm två mil sydväst om Västerås i Hallstahammars kommun i Kolbäcks socken, Västmanland. Slottet ägs och förvaltas av svenska staten, och ingår i den kungliga dispositionsrätten. Anläggningen ingår i Ekomuseum Bergslagen.

 Redan under medeltiden fanns på platsen en befäst gård som då hette Mölntorp. Gustav Vasa lät där på 1550-talet uppföra en kraftig stenborg som bildade grunden till det nuvarande Strömsholms slott. Borgen blev änkesäte för drottning Katarina, liksom även för drottning Maria Eleonora, som emellertid tillbringade större delen av sin tid på Gripsholms slott. Drottning Hedvig Eleonora fick borgen i morgongåva av sin man, Karl X Gustav, och det var hon som lät bygga om den gamla borgen till ett modernt barockslott 1669. Slottet stod helt färdigt år 1681.

Gripsholms slott








Gripsholms slott är en slottsbyggnad som ligger vid Mälaren i Mariefred i Strängnäs kommun. Gripsholms slott hyser Statens porträttsamling med över 4 000 verk, där besökaren kan följa porträttkonstens förändringar från 1500-talet och fram till nutid. Nationalmuseum ansvarar sedan 1860-talet för porträttsamlingen.

Strax framför vindbryggan, på den så kallade Rännarbanan, står några runstenar med berättelser om det berömda Ingvarståget. Gripsholm byggdes som borg av drotsen Bo Jonsson (Grip) på 1370-talet. Till slottet byggdes också ett jungfru Mariakapell vilkas besökare 10 mars 1485 fick avlatsbrev, utfärdat i Rom. Efter Bo Jonssons död såldes egendomen 1404 till drottning Margareta, och förblev kronogods till 1472.

tisdag 2 juli 2013

Östra Södermanlands Järnväg







Östra Södermanlands Järnväg, Ö.Sl.J., är en museijärnväg, som kör smalspåriga, ångloksdragna tåg mellan Mariefred och Taxinge-Näsby i tidstypisk 1890–1910-talsmiljö. Banans längd är 11,6 km, och spårvidden är 600 mm. I godsmagasinet vid järnvägsstationen i Mariefred finns en permanent utställning om 600 mm-banornas historia. Verkstäder och vagnhallar öppnas för besök på begäran. ÖSlJ bedriver trafik Mariefred – Läggesta nedre – Taxinge-Näsby med ånglok från 1 maj till sista söndagen i september.

Mariefred








Mariefred är en tätort i Strängnäs kommun belägen vid Mälaren, cirka 6 mil väster om Stockholm. Bebyggelsen domineras av trähus.

 Mariefreds historia går tillbaka till 1370-talet då Bo Jonsson Grip lät bygga en borg på en udde, Gripsholm, som efter flera utbyggnader senare blev det kungliga Gripsholms slott under Gustav Vasa på 1530-talet. 

Själva namnet Mariefred kan tillskrivas ett kloster som kartusianermunkar började uppföra 1493, och låg där nuvarande kyrkan ligger. Klostret hade namnet Pax Mariae, som betyder "Marias fred", och bebyggelsen runt omkring fick så namnet Mariefred. År 1498 förlänades Gripsholm med underlydande till klostret. Monasterium pacis Mariæ invigdes 1504 i samband med Sten Sture den äldres begravning där. Hans kvarlevor flyttades senare till Strängnäs domkyrka. År 1526 kom Gripsholm i Gustav Vasas händer. Klostret drogs in och revs i samband med reformationen.

Vid Mariefreds kyrka finns några framgrävda rester av det gamla klostret. Vid platsen, på kyrkbackens södra sida, finns Sten Sture-stenen (rest 1905). I reformationens kölvatten växte ett samhälle starkare kopplat till kungamakten upp, delvis befolkat av de hemlösa munkarna.